Bildutvärdering tvåpunktsperspektiv

-Beskriv här hur du har arbetat i arbetsområde tvåpunktsperspektiv och redogör för din arbetsprocess.
Jag har först övat på att rita i tvåpunktsperspektiv genom att kolla på videor och rita av eller rita liknande som på videon. Då ritade jag bilder på A4-papper, men när jag kände mig klar gjorde jag en helt egen idé med tvåpunktsperspektiv på A3-papper. Då valde jag att rita ett modernt hus samt en väg, en pool och ett trädäck, allt i tvåpunktsperspektiv. Därefter, när jag ritat med blyertspenna, målade jag med akvarellfärg och fyllde i alla fälten så att bilden fick färg. Innan jag började måla satte jag fast bilden på en masonitskiva med hjälp av klisterremsor och vatten så att färg inte skulle sprida ut sig och bli ojämn och komma utanför.
-Beskriv hur perspektivteckning kan vara användbart.
Perspektivteckning är väldigt användbart inom arkitektur, då det är viktigt att bilden är proportionsenlig om man har en ritning av t.ex. Ett hus. I största allmänhet är bra att använda sig av denna metod eftersom det gestaltar föremål och byggnader ur olika perspektiv på allra bästa sätt. Det ger en helt annan känsla till bilden och gör den mycket verkligare, vilket jag personligen tycker är extremt viktigt.
-Förklara vad du skulle kunna utveckla ditt arbete.
Jag skulle vilja utveckla mitt arbete med akvarellfärgen. Vad jag menar är, att jag är nöjd med mitt arbete med själva tekniken tvåpunktsperspektiv, men jag är inte riktigt lika nöjd med färgläggningen. Jag valde för många olika färger till bilden enligt mig, vilket gav en skev bild enligt mig. Jag tror det hade varit bättre om jag valt ett fåtal färger och hålla mig till dem, vilket antagligen hade lett till att bilden såg mer proportionerlig ut enligt mig. Jag tycker också att jag målade himlen lite för mörk, eftersom jag ville ha en "renare" bild vilket jag hade uppnått om jag hade haft lite ljusare himmel, nu blev bilden istället lite mörkare och fick en "tyngre" känsla om man kan beskriva det så. Alltså vill jag sammanfattningsvis utveckla mitt arbete med akvarellfärger genom att ha färre och ljusare färger i min bild.
- Förklara vad som du upplever är positivt med din kunskapsutveckling och ditt resultat i arbetsområdet.
Jag är faktiskt nöjd med själva tvåpunktsperspektivet, alltså, jag tyckte att jag fick till alla linjerna på rätt sätt och skapade på så sätt en realistisk och proportionsenlig bild. Innan det här arbetsområdet hade jag endast jobbat med enpunktsperspektiv, tvåpunktsperspektiv var helt främmande för mig. Men jag tycker att jag snabbt förstod hur tekniken fungerade på bästa sätt, och känner faktiskt att jag ned säkerhet kan rita enkla bilder i tvåpunktsperspektiv. Det var ju trots allt det som (enligt mig) var viktigast med uppgiften, därför är jag generellt sett väldigt nöjd med min bild!

Slöjdutvärdering - tygväska

När vi fick reda på att vi skulle ha tema återbruk började jag med att leta efter material då jag inte hade särskilt mycket inspiration. Jag hittade då ett par gamla jeans hemma som jag tyckte verkade fungera väldigt bra till mycket. Jag kom då på idén att man kan göra en tygväska av dem, eftersom jag kom på att jag är i behov av en och tyckte att jeansen passade väldigt bra. Jag ville t.ex inte ha en blå tygväska, men eftersom jeansen var svarta var det perfekt. Jag behövde även något att använda som rem/handtag och hörde att pappa hade en massa gamla slipsar. Jag kollade igenom dem och hittade en jättebra som inte blev vidare utan var samma bredd hela vägen, och tänkte att det var perfekt. Min inspiration fick jag alltså hemifrån samt att jag hade kollat runt lite på internet och Pinterest. Jag började med att bestämma vilka mått jag skulle ha, och skissade upp det på ett A4-papper. Därefter mätte jag ut dessa mått på mina jeans och klippte ut. När jag hade mina 2 bitar lade jag dem rätsida mot rätsida, mätte ut 1cm sömsmån och nålade och sydde därefter med söm nr 8 på symaskinen. Jag sydde även sicksack med symaskinen längst ut i kanten för att förebygga att det skulle fransa sig. Sedan kom jag på frågan jag faktiskt inte tänkt närmare på, vilket var om jag skulle ha innerfoder. Jag ville absolut ha det, och valde ett tunt svart tyg som jag mätte ut i samma mått som tygkassen. Jag nålade sedan med 1 cm sömsmån och sydde med raksöm ihop innerfodret. Jag tyckte det var lite tråkigt att bara ha en helt vanlig tygkasse utan några andra fack eller liknande, och valde därför att klippa ut min ficka på jeansen, nåla fast på innerfodret och sy fast med raksköm. Jag tyckte det här blev jättebra då det blev precis som jag tänkt mig och blev en väldigt fin detalj! Därefter nålade jag fast tyget i jeanstyget och sydde fast med raksöm på symaskinen med 1 cm sömsmån. För att sedan vända tyget på rätt håll sprättade jag up ca 10 cm i sidan på tyget och vände ut och in. Därefter vile jag ha någon slags botten, men hade inte riktigt tänkt igenom hur jag ville göra den. Men jag bestämde mig till slut för att sy över hörnen så att jag på så sätt lätt kan justera hur bred jag vill ha botten, samt att det var ett väldigt enkelt sätt. Jag mätte då ut ca 4 cm, ritade ut och sydde med raksöm på symaskinen tvärs över hörnen. När jag då hade i princip en hel tygkasse förutom banden, så var kanten mellan jeanstyget och innerfodret lite rund, och jag strök då med strykjärn för att platta till det, vilket gjorde det mycket bättre. Jag är faktiskt väldigt nöjd med min tygväska, jag känner att jag har arbetat självständigt och löst mina egna problem. Till exempel så råkade jag vid ett tillfälle sy fast innerodret i jeanstyget där de inte skulle sitta ihop, men sprättade då bara upp sömmen och sydde om. Jag lärde mig även då att alltid hålla tygbitarna som inte ska sitta ihop ifrån varandra! Jag tycker att jag har jobbat på så effektivt jag kan medans jag fortfarande håller hög kvalitet och inte slarvar. Där tycker jag att jag hittat en balans jag inte hittat förut då jag annars ibland antingen jobbat lite för långsamt men med hög kvalitet eller lite snabbt så att et blev lite slarvigt. Därför är jag väldigt nöjd med min insats under detta arbetsområdet. Generellt sett så är jag väldigt nöjd med mitt arbete, jag märkte att mitt arbete lönade sig då jag är väldigt nöjd med resultatet. Något jag hade kunnat göra bättre är att jag insåg att nr 8 egentligen inte direkt den söm som passade nästa att sy ihop min tygväska med. Det hade varit bättre med t.ex raksöm eller sicksack då nr 8 gör det lite svårare att sy ihop nästa söm då den kan vara "i vägen" men jag tycker att jag löste det bra då jag bara sydde försiktigt över sömmen och lyckades utan att det blev några "klumpar" eller liknande. För att sammanfatta hela denna terminen så är jag väldigt nöjd då jag har haft ett roligt arbete som jag jobbat på bra med, jag mötte några problem på vägen men lyckades lösa dem! Mitt arbete lönade alltså sig då jag är väldigt nöjd med resultatet! 

Hållbar utveckling

1. Vad innebär ekologiskt odlade grödor?

När man odlar ekologiska matvaror får man inte använda konstgödsel eller andra besprutningsmedel som är framställda på kemisk väg och därmed kan innehålla miljöfarliga ämnen som kan skada varan och miljön. Fodret som djuren äter ska även vara ekologiskt och till största delen odlat på gården. Man får inte heller använda för mycket mediciner till djuren, utan måste använda dem i små mängder och väldigt försiktigt.

2. Varför är detta bättre för miljön?

Konstgödslet rotslam innehåller fosfor som hjälper växterna att växa, men det finns även andra miljöfarliga ämnen i gödslet som skadar jorden och därmed kan leda till att miljön blir förorenad och det kanske inte går att odla mer på. Besprutningsmedel är även farliga för insekter eftersom de då inte kan äta maten och blir skadade och kan dö. Den biologiska mångfalden kan då minskas vilket sedan leder till att hela näringskedjan i värsta fall kan brytas av.

3. Vilka problem finns det med rötslam?

Rötslam är rester från reningsverk innehåller inte bara fosfor som är bra för jorden, utan mängder av miljöfarliga ämnen som släpps ut fritt i naturen när vi använder detta medel. Då skadas jorden vilket som jag förklarade förut kan leda till att jorden inte är bördig utan skadad. Fler växter kan då i värsta fall inte leva på jorden vilket kan leda till att djur som livnär sig på detta inte kan få i sig den näring de behöver.

4. För att minska koldioxidutsläpp hade vi kunnat åka mer med kollektivtrafik, särskilt tåg. Tåg har i princip inga utsläpp förutom om elen tillverkats på dålig väg och är därför ett väldigt bra val för miljön. Men det är även bra att åka buss då många fler människor åker på en mindre mängd utsläpp. En annan lösning är att byta ut bl.a kolkraftverk som släpper ut extremt mycket miljöfarliga gaser, till energi från sol, vind och vatten. Man kan även köpa närproducerad och ekologisk mat. Det är extremt viktigt med närproducerad mat för luften eftersom man släpper ut extrema mängder koldioxid när man fraktar matvaror från t.ex Kina från andra sidan världen, när man lika gärna hade kunnat ha närproducerat som man inte behövde frakta alls lika långt.

5. Som jag förklarade släpper t.ex tåg ut väldigt lite avgaser eftersom själva elen de går på inte har några utsläpp vilket kan påverka den globala uppvärmningen. De enda eventuella utsläppen är som sagt ifall elektriciteten skapats på omiljövänlig väg, som t.ex genom kolkraftverk. Vindkraftverk är väldigt miljövänligt eftersom det inte har några avgaser och utsläpp, då det endast är luft som skapar elektriciteten. Det funkar på ungefär samma sätt med sol och vatten då det är väldigt rena ämnen som skapar energin och därmed inte har massor av utsläpp. Jag har även redan förklarat varför närproducerat är ett bra miljöval, helt enkelt eftersom varorna inte behöver fraktas långa sträckor med omiljövänliga transportmedel som släpper ut mängder av avgaser.

6. Framför allt kommer ju dessa förändringar vara väldigt positiva. Men det är även möjligt att det kommer några nackdelar och problem med snabba förändringar. Vissa människor som har vissa svårigheter, till exempel folk med Aspbergers eller autism gillar inte snabba förändringar. Det kommer då bli väldigt jobbigt för alla dessa människor när så himla mycket i vårt samhälle förändras. Det kan även tillkomma problem som att det kostar väldigt mycket ekonomiskt om man ska t.ex bygga massor av nya “rena” energikällor som vindkraftverk och liknande. Det kan också hända att om man t.ex stänger omiljövänliga kraftverk och liknande, så kommer väldigt många människor på väldigt kort tid förlora sina jobb. 

Samhällets förväntningar på män och kvinnor

Vi säger att vårt samhälle blir alltmer jämställt och många säger att vi behandlar kvinnor och män lika. Men gör vi verkligen det? Jag har undersökt saken och med hjälp av egen erfarenhet såsom olika artiklar har jag sammanställt vilken uppfattning och förväntningar jag tror vi generellt sätt har mot de två könen.

Det är så himla enkelt egentligen, att se att det finns skillnader mellan hur könen förväntas vara. Redan sen vi var små har vi blivit påverkade av könsnormer. Bara gå in på en klädaffär för bebisar så har de delat upp noggrant så att flickor ska ha rosa och pojkar blått. Det finns otroligt många olika könsnormer i dagens samhälle. Tjejer ska vara smala, raka sina ben, sminka sig och så himla mycket mer. Det är framför allt median som från början målat upp denna bild, då de ofta använder sig av pinnsmala modeller. Dessa människor är då förebilder för andra unga, och man börjar se en orimlig bild av samhället. Det leder alltså till att man förväntar sig att alla ska se ut som modellerna i media, och annars “sticker man ut”. Det här är såklart helt orimligt då man har valt ett ideal som för nästan alla är ouppnåeligt på hälsosam väg. 

 

Andra exempel på könsnormer är i skolan. Killarna förväntas ofta vara stökigare samt inte bry sig lika mycket om skolan. Tjejerna förväntas sitta och plugga och vara duktiga. Även om detta är otroligt stereotypiskt kan man ju faktiskt se att det till viss del stämmer. Tjejer har generellt sett högre utbildning än män då de presterar bättre i grundskolan och gymnasiet samt att fler kvinnor har högskoleutbildning än män. Men ändå har män av någon anledning högre lön än kvinnor för samma jobb, samt att fler män är chefer i företag och sitter i styrelser i bolag än kvinnor. Man kan ju fråga sig hur kvinnorna, som oftast har högre utbildning än män, kan få lägre lön än männen för samma jobb. Jag anser att detta är på grund av att vi levt kvar alltför länge i gamla vanor, och att vi fortfarande på något sätt lever kvar i att kvinnorna inte i samma utsträckning kan utföra arbete lika väl som män. Och det tycker jag är ett väldigt tydligt tecken på att något är fel och att vi måste ändra på detta.

 Jag har bara skrivit om en bråkdel av alla förväntningar samhället har på män och kvinnor. Som ni kanske märker så påfrestar de här normerna individer såväl som hela samhället. Jag tycker att det är högst orimligt och konservativt att fortfarande tro att vi måste vara på ett visst sätt beroende på vad man föddes i för kropp. Därför tycker jag att det är hög tid att göra något åt detta!

Källförteckning:

Feministblogg (åsikter) http://ladydahmer.nu/sa-lange-vi-har-olika-krav-och-forvantningar-pa-konen-sa-kommer-vi-aldrig-bli-jamstallda/

Umo om jämställdhet

redaktör: Johan Nilsson, Faktagranskare: Klas hyllander, jämställdhetsexpert och utbildare, 'män för jämställdhet'

http://www.umo.se/jag/jamstalldhet/

Expressen:

http://www.expressen.se/halsoliv/utseendet-stressar-unga-och-framst-tjejer/

SCB lönestatistik 4/7-16: 

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/406481/

So-rummet normer jämställdhet: 

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/genus-och-jamstalldhet#

Zara Larsson blogg om normer(åsikter) 

http://www.zaralarsson.se/2014/05/29/genus-normer/

So-rummet kvinnor arbeta: 

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kvinnor-och-man-i-arbetslivet

Skånska Dagbladet om könsnormer i skolan:

http://www.skd.se/2015/03/08/klassrummet-fullt-av-konsnormer/

Resonemang källkritik

Jag har valt att resonera om källan från UMO

( http://www.umo.se/jag/jamstalldhet/ )

Den här texten är publicerad på UMOs hemsida, och jag anser att den är mycket trovärdig. Det är en svensk väldigt stor sida som är riktad särskilt för unga. Eftersom det är en så pass stor sida, samt att den är riktad mot ungdomar tror jag att den är väl kontrollerad och därför väldigt trovärdig. Själva texten har inget inskrivet publiceringsdatum, då det inte är en artikel från en tidning utan en text från en hemsida som uppdateras hela tiden om något skulle uppdateras eller ändras. Alltså anser jag att texten har fakta som fortfarande är trovärdig. Texten är uppbyggd av redaktören Johan Nilsson, Faktagranskaren Klas Hyllander som är jämställdhetsexpert och utbildare på “män för jämställdhet” och antagligen andra skribenter som jobbar för UMO. Jag anser att dessa människor är väldigt trovärdiga eftersom de är utbildade och har mycket erfarenhet inom detta, de har ju till och med en expert som granskar innehållet. De har inga källhänvisningar i texten, men dock har de ju en faktagranskare som kontrollerat att all fakta i texten stämmer. De har inte heller någon statistik med hänvisning, vilket såklart gör texten lite mindre trovärdig, men det behövdes inte särskilt mycket statistik i denna texten då man ändå kan skapa sig en egen uppfattning. Jag har även jämfört denna källan med andra källor såsom bland annat SCB för att se skillnader på löneskillnader mellan könen, och det visade sig att alla trovärdiga källor jag jämfört med har stämt in på denna text. 

Texten är för mig även relevant. Å ena sidan fanns det ganska mycket fakta jag inte hade någon nytta av, men det stod även ganska mycket om könsnormer, alltså förväntningar på män och kvinnor, vilket min text ju handlade om. Texten är riktad precis mot min ålder vilket gjorde svårighetsgraden i texten extremt relevant för mig, och passar jättebra för mottagaren vilket är ungdomar, som jag. Den var även väldigt relevant för mig eftersom de vinklade texten åt olika perspektiv, så att man både fick en uppfattning om på vilket sätt kvinnor har det “sämre” i vårt samhälle och förväntas göra vissa saker, men även ett perspektiv som visade vad män förväntas göra och hur det t.ex begås fler självmord av män än kvinnor. Alltså var dem här texten relevant för mig på alla sätt det går, förutom att det stod vissa saker i texten jag inte hade jättemycket nytta av.

Le fabuleux destin d'Ingela à Paris!

Ingela sort de l’hotel Duette qui se trouve à la rue de Lévis. C’est un beau matin d’automne. L’air est frais et le soleil brille. Ingela va à 52, rue de Lévis et elle achète un melon du marché des fruits. 

Tout d’un coup Ingela voit quel qu’nu qu’elle reconnaît, c’est Zlatan.

Quand elle sort du marché pour aller à la Grand Palais Ingela voit Zlatan le long de la rue. Elle pense à sa classe merveilleuse en français en quatrième classe et elle veut un autographe pour la classe. Elle va à lui, maintenant les deux sont dehors le café Sauret. 

Ingela: Pardon, monsieur Ibrahimovic. Je peux prend une photo avec vous, SVP?

Zlatan: Oui, pas de problème. 

Ingela prend un appareil de photo et elle prend une photo avec le café dans le fond. 

Ingela: Merci beaucoup. 

Zlatan: Vous voulez un autographe aussi?

Ingela: S'il n'y a pas de problème. 

Zlatan: Pas de tout. 

Ingela prend un papier et un stylo de sa sac. 

Zlatan: Qu'est-ce que vous voulez que j’écris?

Ingela: Écris "Till den bästa franska klassen någonsin" skriv det både på franska och svenska. 

Zlatan: Pratar du också svenska? Från var i Sverige kommer du ifrån?

Ingela: Jag jobbar i Lund. 

Zlatan: Vad kul!

Il donne Ingela le papier avec l’autographe. 

Ingela: Merci beaucoup!

Zlatan: De rien.

Ingela: Au revoir et bonne journée.

Zlatan: Bonne journée!

Et Ingela continue son aventure à la Grand Palais. Mais…

Après quelque temps Ingela se rend compte qu’il est l’heure de déjeuner. 

La serveuse: Bonjour Madame.

Ingela: Bonjour. Une table pour une personne, svp!

La serveuse: Oui, qu'est que je vous sers?

Ingela: Je prends seulement le filet de merlu, sauce vierge, galette au cumin, svp. 

La serveuse: Comme boisson?

Ingela: Eau minérale, svp.

La serveuse: Oui, j'arrive tout de suite!

Quelques minutes plus tard...

La serveuse: Voilà! Bon appétit!

Ingela: Merci beaucoup!

La serveuse: Vous prenez du café?

Ingela: Oui, merci!

Ingela: L'additon, s'il vous plaît! 

La serveuse: Oui,  j'arrive tout de suite!

Un peu plus tard...

La serveuse: Volià! Ça fait 10 euros 50. 

Ingela: D'accord. Volià 12 euros. Gardez la monnaie!

La serveuse: Merci beaucoup, au revoir et bonne journée!

Ingela: Merci, au revoir!

Maintenant Ingela a envie de faire un peu de découverte. Elle prend le métro jusqu’au Grand Palais. Ingela va dehors le Metro. L’environnement est très beau et il y a beaucoup d’arbres. Elle a désiré qu’elle pouvait habiter dans ce jolie quarter. Ingela continue le long de la rue jusqu’au Grand palais. À sa droite il y a le grand palais, et en face est le petit palais.

Sur un panneau d’information Ingela apprend le suivant sur le Grand Palais:

“Expo à ‘mexique’ 10-17 tous les jours. Admission €12, nous ne prenons pas la carte.” 

Mais Ingela n’ai pas d’argents! Elle voit un homme qui court dehors le Grand Palais avec un pistolet et un grand sac. Il a volé le musée? Elle faut demander!

Ingela: Qu’est-ce que vous faites? C’est une blague?

Voleur: Rien. Pourquoi?

Ingela: Vous volez du musée!

Voleur: Non! Je n’ai rien volé!

Ingela: Je me fiche de ce que vous dites, je sais que vous êtes un voleur!

Voleur: eh. eehh.

Le voleur s’en va.

Il laissé tomber beaucoup de pièces, et Ingela prend quelques-uns. Parfait, maintenant elle peut regarder l’expo!

Après avoir appris et vu suffisamment de lieu, Ingela…

A besoin de quelque chose sucré, alors elle prend le métro de retour à la rue de Lévis pour acheter les gâteaux à la pâtisserie qui s’appelle. La Maie des Anges. Ingela achète touts les gâteaux à la pâtisserie et elle monter à la chambre de l’hôtel. Tout le soir Ingela mange les gâteaux!

Quelques jours plus tard Ingela est de retour à l’école de Gunnesbo. 

Vous allez pas croire vous oreilles quand je vous raconte ce qui m’est arrivée à Paris! elle dit à ses élèves.

Les élèves se regardent entre eux en souriant. 

On sait déjà tout, dit (qui le disent?) calmement. 

       FIN

Par: Clara, Saga, Ashley et Josefine

Källor: på väg med Franska

Teknikens historia

1. Gör en tidslinje av upptäckterna.

Kommunikation på avstånd: 

visselspråk La Gomera 1500-talet ursprungsbefolkning

joddling, 

trummor 6000f.kr

näverlurar 900-talet

eld och rök 1,8 milj år sedan

Bevara meddelanden: 

grottmålningar ca 38000f.kr Spanien neandertalare

historieberättare, 

skriftspråk(hieroglyfer 2100f.kr Grekland, kilskrift 3000 f.kr mesopotanien, alfabete ca 1500f.kr syrien),  

blindskrift Luis Braille ca 1800

boktryckarkonsten 1440 Johan Gutenberg Tyskland Mainz

Skicka information: 

post med häst, 

telegrafen 1853 Samuel Morse USA

morsekod 1838 USA Samuel Morse

telefon, 1870-tal Antonio Meucci

fonograf, Thomas Edison 1877

grammofon Emlie Berliner 1887 Tyskland

cd 1979

mp3-spelare Frauhofer-Gesellshaft Tyskland 1997

radio, tidigt 1900-tal USA

tv, 1930 John L Baird Storbrittanien

VHS, 1976 JVC Japan

kassettband Philips 1963 Nederländerna 

walkie-talkie Kanada Al Goss 1938

Nutidskommunikation:

mobiltelefon Martin Cooper 1973 New York

internet 1963 USA försvarsmakten www kom 1983

2. Försök hitta uppfinnarnas namn och vilket land de kom från.

Förbjuden kärlek

Fundera på dessa frågor inför höstterminens sista tema i sv/sva.

1. Förbjuden kärlek är ett populärt tema i både böcker och filmer. Kan du ge exempel på när kärlek mellan två människor kan vara förbjuden?

Kärlek kan ju vara “förbjuden” på väldigt många sätt, särskilt förr då man hade mycket stramare syn på kärleken. Till exempel så valde ju föräldrarna ofta vem man skulle gifta sig med, förbjuden kärlek kan ju då vara att man blir kär i någon som föräldrarna inte tillåter en att gifta sig med. Det är ju faktiskt tyvärr så än idag, på många håll i världen gifter man bort sina barn. Det kan också vara om man tillhör olika kulturer. Vad jag menar är att i vissa kulturer är man ganska sträng om att man ska gifta sig med någon av samma religion/kultur, och blir man då kör i någon annan så är det oacceptabelt. Förbjuden kärlek kan också vara om man har en annan sexuell läggning än heterosexuell, då det tyvärr är ganska oaccepterat än idag att vara t.ex homosexuell. Särskilt på vissa håll i världen, där är det straffbart, ibland till och med med döden, endast för att man blir kär i ett annat kön än majoriteten av befolkningen. Det kallar jag i högsta grad förbjuden kärlek, då det till och med kan vara förbjudet enligt lag.

2. Författare har skrivit böcker om förbjuden kärlek i hundratals år. Kommer du på några böcker eller filmer du har läst/sett som bygger på detta klassiska tema? Det kan vara gamla och nya titlar.

en bok jag läser just nu, legend, handlar om förbjuden kärlek då killen är en efterlyst kriminell, och tjejen är en duktig tjej som läser på ett fint universitet osv. En bok som filmatiserats som heter stad av skuggor kan man även säga handlar om förbjuden kärlek. De två personerna är av helt olika klasser, tjejen är en vanlig människa och killen en så kallad skuggjägare, och det är inte direkt “meningen” att två av dessa olika klasser ska vara tillsammans. Titanic är på sätt och vis också om förbjuden kärlek då Jack är ganska fattig och Rose jätterik, hennes mamma vill absolut inte att hon ska vara med någon i så mycket “lägre klass” än henne. Dessutom är Rose redan förlovad med en man hennes föräldrar valt åt henne.

3. Varför tror du att temat "Förbjuden kärlek" har blivit så populärt bland författare och filmmakare?

Jag tror att många som kollar på filmerna kanske upplever att det är mer spänning och mer intressant när det är förbjuden kärlek än om det bara är en helt “vanlig” kärlekshistoria. När något handlar om förbjuden kärlek blir många andra känslor inblandade vilket kanske ger filmen eller boken mer karaktär och gör den mer speciell och betydelsefull. Därför tror jag att författare och filmmakare väljer att göra mycket böcker och filmer om just detta, för att det kan vara väldigt starka berättelser som når ut till och berör många.

ganska enformigt ibland, det kändes ibland som vi bara analyserade massor av texter på samma sätt och lärde oss lyrikbegreppen

När vi inte spelade in samtalet lyssnade du mest på en eller två grupper, inte alla

att lära sig hur metaforer fanns överallt, t.ex i låttexter såsom memes

Hej

Ending "Murder, my dear!"

Sonia picks up the phone. 

-Hello? 

It was Jarvis. He was desperately asking to talk to Fletcher, who immediately took the phone and politely talked to the detective inspector. But when Jarvis told him that he really needed him to come to the station he was suddenly acting suspiciously, but agreed they would meet at the police station in 30 minutes. Once he got there they took him to hearing, and asked him once again to tell them what he think he saw. You could clearly see he was sweating now and was acting really nervously. This time he changed his story, and suddenly said it was possible he could have seen wrong when the incident happened. The policemen was suspicious against Fletcher, but they didn't have evidence enough to arrest him, so they had to let him go, at least for now. They never saw any more of Fletcher, and started thinking maybe it wasn’t him after all.

They had to close the case the next month since they didn’t find anything at all that could help the investigation. The Detective Inspector got fired six months later after he failed to solve two other cases of murder. Two people got murdered under the same circumstances as the earlier case. Two years later Jarvis decided to flee far from the place where people hated him for being ‘such a bad cop’. He moved to Bahamas, where no one knew his past and he could start all over again. He opened a small grocery shop for a living, just enough so he could afford the small flat he hired. One day, he walked to the bar by the beach to have a drink. But as he seated he realized something was familiar. The man who stood there, in the bar. It was Fletcher. He just stood there, and watched Jarvis with a grin on his face.

-It was you all along, wasn't it? said Jarvis.

-Of course it was. Sorry for ruining your job by the way, said Fletcher and served him his drink.

Hur vet vi vilken gas vi har?

Syre: vi fyller e-kolven med syre, sedan tänder vi eld på en trästicka. Vi blåser ut lågan så att den glöder och sticker ner den i e-kolven.

Slutsats: en glödande sticka börjar brinna av syrgas

Koldioxid: vi blåser i ca 2 min med ett sugrör ner i kalkvatten. 

Slutsats: När vi blåste ner koldioxid, CO2 så blev kalkvattnet grumligt. Fast kalk löstes ut och blev grumligheten.

Vätgas: H2; ta ett provrör och fyll ca 2cm med saltsyra och lägg i en magnesiumbit. När du inte kan hålla tillbaka locket längre, håll en tänd tändsticka i/ovanför provröret

Separationsmetoder

Separationsmetoder = dela upp blandningar

Sedimentation = används vid slamningar. Partiklarna sjunker till botten.

Dekantera = häller av vätskan så att det som sjunkit inte följer med.

Extraktion - vatten används som lösningsmedel för att lösa ut kaffesmak och färg.

Filtrering - används för att skilja kaffesumpen från vätskan.

Indunstning: låter vätskan i en lösning avdunsta så det fasta ämnet finns kvar.

Joner: atomer som har olika många protoner och elektroner, och blir då positivt eller negativt laddad beroende på vad det finns fler av.

Aktivt kol: poröst(ihåligt) kol som suger åt sig farliga ämnen.

Destillation: man har två ämnen med olika kokpunkt och låter det ena kokar upp och åker uppåt och sedan kommer till en kylare så att det kondenserar igen och då kommer endast ett av ämnena ut.

Hur löser man ett ämne (en sockerbit) så snabbt sin möjligt?

23/9 

Uppgift/syfte: att ta reda på vilken metod som är effektivast för att lösa en sockerbit i vatten. En målsättning för min egen del är att jag vill tänka på allt i förhand i planeringen så att det går supersmidigt när jag väl ska utföra arbetet. Det här är eftersom jag vid en tidigare laboration glömde något moment vilket ledde till att jag var tvungen att ändra det under laborationens gång, även om det var ganska enkelt att ändra på. Jag kommer att lära mig att laborera effektivare utifrån egna förutsättningar och egen planering, vilket även är ett syfte till att vi gör den här planeringen av laborationen/laborationen.

Hypotes:

Jag tror att det varma vattnet kommer att lösa sockerbiten lite snabbare än det kalla. Jag tror det eftersom om vattnet är varmt rör sig molekylerna mycket snabbare, vilket leder till att de stöter mot sockerbiten snabbare/hårdare vilket i sin tur leder till att de särar på sockermolekylerna effektivare och snabbare. Jag tror även att det kommer gå snabbare om man mosar sockerbiten eftersom då har redan sockermolekylerna delat på sig en del, vilket helt enkelt leder till att det inte är riktigt lika många sockermolekyler att sära på, då tror jag det kommer gå lite snabbare att lösa upp den. Jag vet faktiskt inte om jag tror att det går snabbare när man rör vattnet som sockerbiten ligger i. Det kanske blir en liten skillnad, eftersom om man rör vattnet kan det kanske sätta igång molekylerna så att de stöter emot sockermolekylerna hårdare/snabbare. Dessutom, när sockret redan är delvis upplöst kanske man “slår emot” sockermolekyler som sitter ihop med glasstaven, och då särar på dem snabbare än om man hade låtit det vara. Den allra effektivaste metoden tror jag dock är när man mosar sockerbiten eftersom sockret då redan är en liten bit på vägen till upplöst.

Materiel:

2 st stora glasbägare

4 sockerbitar (sackaros, C12H22O11)

1 glasstav 

vattenkokare

1 mortel

Utförande:

1 häll upp 150ml kallt vatten i två glasbägare.

2 lägg en sockerbit i vardera glasbägare, låt den ena bägaren stå stilla och rör om med en glasstav i den andra.

3 Vänta i ca 5minuter och anteckna resultatet på hur vardera vätska ser ut.

4 häll ur sockerlösningen i vasken och skölj ur bägarna så att de är rena.

5 häll upp 150ml kallt vatten i bägarna.

6 lägg i båda sockerbitarna men mortla först den ena. Vänta därefter i ca 5 minuter och anteckna resultat.

7. Häll ur vätskan i vasken och skölj ur bägarna så att de är rena.

8 koka 150ml vatten i en vattenkokare, häll upp i den ena bägaren och fyll den andra med 150ml kallt vatten.

9 vänta i ca 5 minuter och anteckna resultatet, hur mycket sockerbitarna löst sig.

10. Häll ut vätskan och skölj ur bägarna, morteln (och glasstaven) så de är rena och lägg på tork.

11 Jämför de olika resultaten och se vilka metoder som var bäst och löste upp sockret snabbast och långsammast.

Resultat:

Metod

resultat efter 5 min

kallt vatten

delvis upplöst, små sockerkristaller kvar på botten av bägaren.

kallt vatten - rör om 

helt upplöst, efter ca 3 min

varmt vatten

helt upplöst, efter ca 4 min

mosad sockerbit (kallt vatten)

delvis upplöst, små sockerkristaller kvar på botten av bägaren.

Slutsats:

Min hypotes stämde till största delen, jag hade rätt i att sockerbiten(C12H22O11) löste sig snabbare i varmt än kallt vatten och att det löste sig snabbare om man rörde om i glaset. Dock stämde min hypotes inte helt och hållet då jag trodde att det knappt skulle vara någon skillnad om man rörde eller inte, men där var skillnaden faktiskt väldigt stor. Den allra effektivaste metoden var inte heller att mosa sockerbiten, utan det var egentligen ingen skillnad om man mosade sockerbiten eller inte, isåfall bara ytterst lite. Den effektivaste metoden var att röra om med glasstaven i vattnet. Anledningen till att det varma vattnet löste sockerbiten snabbare än det kalla är att molekylerna i det varma vattnet rör sig snabbare. Alltså, när vatten löser ett ämne händer det genom att vattenmolekylerna(H2O) krockar med ämnet och på så sätt särar på molekylerna tills det till slut är utspridda molekyler som löst sig med vattnet. Men om man har varmt vatten går den här processen effektivare eftersom vattenmolekylerna då rör sig mycket snabbare, vilket leder till att de stöter emot sockermolekylerna snabbare och hårdare, och då löser sig helt enkelt sockerbiten snabbare. När man rör om i vattnet går det även snabbare eftersom man då får fart på vattenmolekylerna och får en liknande effekt som det varma vattnet. Dessutom hjälper ju själva glasstaven till att dela på sockermolekylerna när man rör runt i glaset. Jag hade fel i min hypotes att det går lite snabbare för en mosad sockerbit att lösa sig i vattnet då den redan är delvist upplöst, men det blev ingen skillnad, den löste sig i princip inte alls snabbare. Det var det ju mycket mindre skillnad än jag förmodade i min hypotes. Det här experimentet kan man ha nytta av om man dricker te eller kaffe med socker, då man då vet att det effektivaste sättet att lösa sockerbiten är att ha varmt vatten och/eller röra om i koppen. Något jag skulle vilja utveckla till nästa gång jag gör den här laborationen är att vara noggrannare med att ha koll på vilket glas jag använde vilken metod i efterhand, då jag först hade svårt att urskilja och blandade ihop två av glasen. Det här kan jag förebygga genom att skriva på en lapp eller liknande vilket glas jag använde vilken metod på. Annars är jag generellt sätt väldigt nöjd med laborationen då jag anser att det var en enkel planering jag gjorde som var enkel att följa, vilket ledde till att laborationen gick effektivt och smidigt utan massor av problem på vägen. 

Felkällor: Den enda felkälla jag kan komma på är att jag inte lagt i sockerbitarna exakt samtidigt, utan med en halv sekunds mellanrum eller liknande. Dock är jag ganska säker på att det inte påverkar min laboration så att jag fått fel resultat då det ändå var tydlig skillnad mellan de olika metoderna för att lösa sockret, jag gör bedömningen att det inte är något som kunde ändras på en halv sekund. Men det är något som ganska lätt hade kunnat hända. Det är även möjligt att temperaturen på vattnet kan ha skiljt sig ytterst lite, men jag tror inte heller det har påverkat resultatet direkt. Det tror jag eftersom jag var noggrann med att ta alla metoder med kallt vatten först och det varma sist, så att bägaren inte skulle vara varm när jag använde en metod då vattnet skulle vara kallt.

Hur suger mossor upp vatten?

Vi lät två mossor stå med vatten i botten (A) och med ett fuktigt papper i toppen i fem dagar. Mu har vi kollat hur resultatet blev och här är vad som hände.

Resultat:

A mossan känns ganska torr i bladen 

B mossan kändes mjukare och lite fuktig i bladen. 

Slutsats: Mossor trivs i fuktiga miljöer och suger upp vatten genom bladen. De har rotliknande trådar som de sitter fast med men som inte kan suga vatten. Det här leder till att de är väldigt känsliga för luftföroreningar eftersom det förhindrar dem från att suga upp vatten då vattnet blandats med föroreningarna.

Min hypotes var att den hade små rötter som sög upp vattnet, vilket inte stämde. De suger upp vatten med bladen. De har alltså inga rötter över huvud taget, utan är beroende av luftfuktigheten för att kunna få i sig vatten. Egentligen var det alltså ingen del av min hypotes dom stämde.

Var kommer höstens färger ifrån?

Utförande:

1. Hämta några gröna blad utomhus, gärna från ett träd eller en buske.

2. Riv/klipp bladen i små bitar utan stjälk och lägg i en mortel.

3. Tillsätt aceton i morteln och mortla tills det blivit en grön sörja.

4. Häll klorofyllvätskan som kommit från bladen och acetonet i en bägare. Ta bort bladbitarna.

5. Ta ett filterpapper och klipp en rektangulär remsa. 

6. Ställ filterpappret i vätskan, lägg en glasstav över bägaren och vik över kanten på filterpappret över glasstaven så det står kvar.

7. Vänta tills klorofyllvätskan sugits upp och synligt stigit upp på filterpappret.

Resultat: 

Färgen på pappret ändrades till olika färger. Högst upp är det gult, sedan blev det grönt och längst ner kan man se en jättesvagt rödbrun färg.

Slutsats: metoden kromatografi fungerar genom att ämnen sugs upp i pappret. De små molekylerna klättrar högst upp (i detta fallet de gula) och de största molekylerna lägger sig längst ner (rödbruna i det här fallet). Bladen innehåller alla färger och på hösten vill alla träd spara energi, vilket leder till att trädet suger in grönt klorofyll. Eftersom det gröna då försvinner syns det gula och röd nu.

Min fortsättning av Dennis kamp (Clara 7A)

Dennis svarade. Det var Maria.

-Hej Dennis. Jag ville bara tacka dig igen för att du räddade honom, var det enda Maria sade.

-Men Maria, det är lugnt. Jag har gjort alltför mycket mot dig som jag önskar att jag kunde ta tillbaka. Jag är verkligen ledsen, jag hoppas att du vet det, sa jag oroligt medan jag stirrade ner i marken. 

-Tack igen, sa hon bara innan hon lade på luren. 

Jag stoppade ner mobilen i min byxficka och började gå hemåt. Jag kände blodet på min tröja klibba varmt mot huden och kom att tänka på att jag borde duscha och byta kläder. När jag gått en bit på vägen såg jag en lång kvinna med slöja och hennes barn. De såg ut att ha det väldigt roligt. Jag började fundera på om de verkligen är så olika från oss andra, men avbröt snabbt mina tankar när jag förstod vad jag höll på med. De är ju fan invandrare, det är väl klart att de inte är som vi? 

Jag gick förbi parken och bestämde mig för att gå dit och försöka rensa tankarna. Jag kände en svag doft av gräs blandat med fukt. Det skulle nog börja regna snart. Just nu spelade det ingen roll, jag behövde ändå en dusch för att få bort blodet på mina kläder. Jag hörde ett svagt ljud på håll och gick utan att tänka efter dit. Sedan såg jag silhuetterna av några unga män som såg ut att dricka, fast kände inte direkt igen dem. Men när jag var kanske 100 meter ifrån dem insåg jag precis vilka det var, men det var för sent att vända om.

-Dennis! Hallå! Ropade en av dem, och jag bara stod förstenad utan att svara.

-är du helt jävla dum i huvudet, räddade du livet på en liten invandrare!? Nästan skrek en annan av mina vänner. Det var nog nu. Aldrig mer sådan här jävla skit, tänkte jag för mig själv

-Vet ni vad? Ja, jag räddade livet på ett oskyldigt barn, och även om han är invandrare så är han är ett fucking barn som inte gjort något mot er! Direkt när jag kastat ur mig orden vände jag mig om och gick snabbt därifrån. Någonstans där bestämde jag mig. Jag skulle lämna mina gamla kompisar en gång för alla, de har förstört tillräckligt i mitt liv. Nu börjar mitt riktiga liv, det liv som ska vara bra.

Jag kom fram till porten till min lägenhet och gick in. Jag låste upp det sega låset och gick in och lade mig på soffan. Efter att jag vilat i ungefär en halvtimme drog jag mig segt upp ur den mjuka, varma soffan för att ta något att äta. Det var nästan tomt i hela kylskåpet förutom några bananer och en halvtom yoghurtburk. Jag tog en gulbrun banan och satte mig vid det kala köksbordet och kände snart Blixts kalla nos mot mitt knä. Jag drog en hand genom pälsen på hans huvud. Han var min enda vän, den enda jag kunde lita på. Jag insåg att jag verkligen inte hade någon annan nu, varken mina gamla vänner eller Maria. Det kändes som ett skott av saknad i bröstet när jag tänkte på hur jag hade svikit Maria, och att jag aldrig skulle kunna få tillbaka henne. Tänk så hade jag aldrig gjort vad jag gjort mot henne, då hade vi kanske varit med varandra just nu. Jag väckte mig själv ur mina tankar och tog mig långsamt tillbaka till verkligheten. Jag reste mig upp och tog det röda, smala kopplet som hängde i hallen, som jag sedan satte på Blixt. Jag gick ut ur lägenheten, låste och gick ut genom porten med Blixt vid min sida. Men där var något som jag aldrig hade kunna tänka mig. Där stod Maria, rakt framför mig. Hon var helt tyst, men gick fram och omfamnade mig varmt, och för första gången på väldigt, väldigt länge, kände jag mig helt och hållet hemma.

Musik

1.

Man vet faktiskt inte riktigt vad som händer i örat vid tinnitus. Men något många tror är att skadade hårceller, alltså hår i örat som uppfattar ljud, kan skicka signaler om ljud till hjärnan även om det inte finns något ljud egentligen. 

2.

Det låter ofta som ett konstant slags surr, som kan låta ungefär som ett fordon som går på tomgång på avstånd eller som att någon steker bacon. Men det beror även på vilken grad av tinnitus man har. Om man till exempel har första graden av tinnitus låter det bara som ett svagt sus när det är helt tyst. För andra med kraftig tinnitus kan det låta som att det konstant ringer högt i öronen.

3.

Man kan faktiskt bli väldigt påverkad om man har tinnitus. Många har det väldigt svårt att sova när de har tinnitus, vilket är väldigt dåligt då de som har tinnitus verkligen behöver vila ut, eftersom hjärnan arbetar väldigt intensivt med att sortera bort ljud. Man kan även ha väldigt svårt att koncentrera sig när man har tinnitus, delvis för att hjärnan ju redan arbetar väldigt mycket, och för att man hela tiden hör pipande ljud.

4.

Det kan vara till exempel om man är på en fest med väldigt hög musik eller en konsert. Men man kan faktiskt också få tinnitus av lägre ljud. Om man utsätter sig för ganska svaga ljud men ganska konstant, så kan även det orsaka tinnitus. Man kan också få tinnitus om man utsätter örat för ett väldigt högt ljud, men som bara varar i mindre än en sekund, till exempel vid en hög smäll.

5.

Om man redan är drabbad av tinnitus är det inte alls bra att fortsätta utsätta sig för mycket höga ljud. Det kan vara så enkelt som att man lyssnar mycket på ganska hög musik, så kan man förvärra sin tinnitus. Men det är inte bara ljud som kan förvärra tinnitus. Till exempel, så kan koffein förvärra tinnitus. Om man dricker kaffe när man har tinnitus kan det faktiskt förvärra din tinnitus. Vissa läkemedel, som innehåller acitylsalicsyra, kan även förvärra tinnitus. Så enkla saker som stress kan även leda till att din tinnitus förvärras!

6. 

Vilket skulle du använda om du hade ett bullrigt arbete?

Jag tror att jag hade använt skumproåpae. Det hade jag valt eftersom det är ganska mycket smidigare än hörselkåpor enligt mig, så till exempel kan man bara alltid ha dem i fickan med sig ifall man skulle bli utsatt för starka ljud! Dessutom dämpar de faktiskt väldigt mycket!

7. 

Decibel, vilket är en enhet för att mäta ljudstyrka.

8. 

Tre decibel

9. 

Ljud över 85 dB kan ge örat skador i längden, vilket kan leda till tinnitus. Om ljudstyrkan ökar bara tre decibel så fördubblas ljudstyrkan. Alltså är skillnaden mellan t.ex. 80dB och 83 dB mycket större än man kanske tror! Även om riskzonen för att örat kan ta skada är 85dB så är smärtgränsen för nästan alla vid 125 dB, alltså mycket högre! Alla öron är ju olika, så vissa kan klara mer och starkare ljud utan att ta skada medan andra kanske ganska lätt får hörselskador!

10.

Alla ljud påverkar örat lika mycket om det är samma ljudstyrka. Alltså påverkas skadan på örat inte av om man gillar ljudet eller inte. Men däremot kan indirekt ljud som man gilla skada mer, eftersom då vill man höra ljudet och kanske till och med höjer ljudet, vilket leder till att örat tar mycket skada!

11. 

Man ska först och främst sänka volymen t.ex. Musik, eftersom ljud man själv medvetet utsätter sig för faktiskt påverkar väldigt mycket! Dessutom utsätter man sig ofta för de ljuden länge eftersom man tycker om dem, vilket leder till att man kan ta mycket skada. Om man är på en konsert eller liknande där man inte kan påverka ljudstyrkan är det jätteviktigt att skydda sig med hörselskydd.

Gympaläraren reflektion

1. Jag känner igen att folk sitter inne väldigt mycket och inte rör på sig. Även om ganska många rör på sig och är ute finns det fortfarande många som sitter inne och är inne på sina mobiler. Dock tycker jag att det har blivit bättre sedan det har blivit varmare och lite finare väder, fler har lockats till att gå ut nu. Jag känner också igen att många är väldigt stillasittande allmänt, jag vet att många kommer hem från skolan och sedan i princip spelar resten av tiden de har tills de ska gå till skolan nästa dag igen. 

 2. Jag tycker att han hade väldigt smarta lösningar, till exempel lockade han eleverna att tävla och få belöningar för att på så sätt "lura" eleverna att röra på sig utan att de tänker på det. Då insåg de också att det kan vara väldigt kul att röra på sig, vilket ledde till att ingen behövde tvinga dem att röra på sig längre, utan de gjorde det frivilligt. Däremot tyckte jag att det fanns lite sämre saker med hans lösningar. Jag tyckte att han använde sig av väldigt dyra saker, till exempel en tv och många pingisbord. Dessutom, även om eleverna rörde på sig så tittade de ju mycket på tv skärmen när de dansade. Då kommer de ju ändå inte riktigt ifrån skärmarna, och även om det är mycket bättre än att sitta helt still hade man kunnat ha alternativ då elektronik inte var så inblandat. Å andra sidan förstår jag verkligen hur han resonerar, de är så vana vid skärmar att de kanske hellre lockas att röra sig om de får göra det framför en skärm.

3. Man lever verkligen ett mycket bättre liv om man är fysisk aktiv. Till exempel riskerar man inte att drabbas av fetma, vilket man faktiskt kan dö av om det är väldigt extremt. Hälsan mår mycket bättre när man är aktiv, och man får ett starkare immunförsvar, vilket leder till att man inte blir sjuk lika lätt. Alltså kan man helt säga att man är mycket friskare på alla sätt och vis om man lever ett fysiskt aktivt liv.

4. Jag tycker att man ska förbjuda att ha sina ipads på raster, vilket vår skola faktiskt har, som jag tycker är jättebra. Då har man inte riktigt "något val" utan då kommer man antagligen röra på sig och hitta på något. Jag tycker också att skolorna borde lägga lite mer pengar på aktiviteter och skolgårdar. Många högstadieskolor har inte ens någon skolgård, vilket jag inte tycker vi har så mycket av heller. Om vi hade lagt pengar på en fin skolgård så hade självklart fler gått ut och rört på sig. Man kan såklart använda sin fantasi och lite yta räcker väl egentligen för att hitta på något, men jag tror många fler hade rört sig om det fanns aktiviteter utomhus. 

5.  Om man sitter vid en skärm för länge kan man bli väldigt trött efter ett tag. Det kan leda till att man är väldigt trött i skolan vilket i sin tur kan leda till att man inte presterar sitt bästa i skolan. Man kan även få ont om man sitter och spelar mycket spel. Eftersom man sitter still och likadant hela tiden kan vissa muskler, t.ex. i nacken göra ont.

6. Ja, jag tror faktiskt att skärmar är en väldigt stor del av varför ungdomar inte rör på sig mycket. Jag tror att elever mest gör som "alla andra", eftersom några spelar börjar andra också, vilket leder till att alla vill göra som alla andra. Då bildas en slags ond cirkel av endast spelande, när jag egentligen tror att de flesta hade tyckt det var roligare att hitta på något, bara att de inte fått chansen att upptäcka det. Men om man drog ner på mängden tid på surfplattor tror jag att fler hade upptäckt att man kan röra på sig och hitta på andra roliga saker, vilket antagligen hade lett till att de använde surfplattorna ännu mindre och rörde sig ännu mer.

Magnetisk

1. Muttern var magnetisk

2. Spikarna drog sig mot varandra, eftersom när spiken sitter på magneten lägger sig atomerna åt samma håll och den blir magnetisk, vilket leder till att den andra spiken fastnar.

3. 

4. När vi lindade tråden runt spiken och kopplade på ström blev spiken magnetisk. När man sätter på strömmen skapas magnetfält runtom tråden, vilket påverkar spiken. Det leder till att spiken blir magnetisk.

Hur mycket väger sockerlösningen?

Uppgift: 

blanda socker och vatten. Väger blandningen mer, mindre eller lika mycket som summan av vattnets och sockrets vikt?

Syfte: 

förstå vad som händer när man blandar ämnen, laborera, planera, skriva labbrapporter

Hypotes: 

Jag tror att det egentligen inte kommer förändras så mycket, eftersom om det är samma antal atomer fortfarande, och då kan vikten inte förändras. Däremot tror jag vikten kommer minska lite eftersom när man rör runt med glasstav, spiller en droppe eller liknande, vilket vara är en liten mängd men dom påverkar vikten.

Material:

Mätcylinder (100ml) X2

Sked

Glasstav

Vatten

Socker

Utförande:

fyll en mätcylinder med 40 ml vatten

Fyll en mätcylinder med 15 ml socker med hjälp av en sked.

Väg de båda cylindrarna tilsammans och skriv ner vikten.

Häll över sockret till mätcylindern med vatten och blanda med en glasstav tills sockret löst sig helt i vattnet. 

Väg BÅDA mätcylindrarna, för att se om vikten förändrats.

Häll ut sockerblandningen i kranen.

Diska mätcylindrarna, skeden och glasstaven noggrant, och sätt de i diskstället.

Resultat:

Vikten minskade från 135.17g till 134,84g. 

Slutsats:

Vikten minskade mindre än 1g. Det sker ingen kemisk reaktion när man blandar sockret och vattnet, och vikten förändras inte. När man häller i sockret i vattnet, krockar vattenmolekylerna med sockret, och "griper tag i" sockerkristallerna. Det leder till att sockret delar upp sig i sin minsta enhet, så att sockret inte syns längre. Det är det man kan förklara som att ämnen löser sig i varandra. Däremot påverkar inte det vikten, eftersom det fortfarande är samma antal molekyler, vilket leder till att vikten fortfarande är densamma. Min hypotes stämde, alltså minskar vikten lite grann, bara för att lite vatten fastnar på glasstaven.

jag kan ha spillt lite grann, kanske en "halv" droppe, vilket kan ha påverkat mitt resultat. Dessutom fastnade några sockerkristaller på kanten av mätcylindern så att det inte blandades med vattnet, vilket även kan ha påverkat mitt resultat.

Lösningsförmåga

 Uppgift: när löser sig kaliumpermanganat (KMnO4) snabbast i varmt eller kallt vatten? Hur ser det ut när det löser sig?

Syfte: att förstå hur temperatur påverkar andra ämnen och hur de löser sig med varandra, att laborera och skriva rapporter.

Hypotes: jag tror att det kommer att lösa sig snabbare i varmt vatten, eftersom då rör sig vattenmolekylerna snabbare och krockar in i kaliumpermanganatatomerna och separerar då atomerna där snabbare, så att det snabbare löser sig. Dessutom har jag gjort detta med en liknande princip, med en sockerbit, och då har jag ju redan lite extra förkunskap. Jag tror att det kommer att bli färgglatt när det löser sig eftersom jag tror att det sker en kemisk reaktion med vattnet så att det får den här effekten.

Material: två bägare, varmt och kallt vatten, kaliumpermanganat, pappersform, vattenkokare, sked

Utförande: fyll två bägare med 150ml vatten, den ena med varmt och den andra med kallt vatten. Lägg sedan i några kaliumpermanganatkristaller i vardera bägare. Titta vad som händer och var kristallerna snabbast löste upp sig.

Resultat: kaliumpermanganatet i varmt vatten löste sig snabbare än i kallt vatten.

Slutsats: kristallerna löser sig snabbare i varmt vatten, eftersom där rör sig vattenmolekylerna sig snabbare, och då påverkar de kristallerna att lösa sig snabbare genom att knuffa isär atomerna i kaliumpermanganatet vilket leder till att de då löses upp snabbare. När man hällde i kristallerna blir det som en virvel upp i vattnet, vilket man tydligt ser i varmvattnet. Egentligen kan man säga att samma sak sker med det kalla vattnet, att molekylerna i vattnet knuffar isär kristallatomerna, bara att hela processen sker långsammare, eftersom vattenmolekylerna inte rör sig lika snabbt. Min hypotes stämde gällande var kristallerna snabbast löses upp, och jag hade även rätt i att det blev färgglatt när man löste upp kaliumpermanganatet i vattnet.

Felkällor: när vi senare rörde om lite i bägarna, så kan det vara möjligt att det blandades lite mer i den ena än den andra bägaren, vilket kan ha påverkat resultat på det sättet att det hjälper till att lösa upp kristallerna.

Vad händer med vikten?

Frågeställning/vad vill jag ta reda på? Vad händer när man löser en brustablett o vatten? Är vikten lika med vattnets + tablettens vikt eller är det mer eller mindre?

Syfte: att förstå att vikten ibland kan förändras i kemiska reaktioner alltså i det här fallet att ett litet antal molekyler kan försvinna ut i luften vid kemiska reaktioner, och att kunna laborera och dokumentera

Hypotes: jag tror att blandningen kommer att väga mer, eftersom tabletten innehåller stärkelse, vilket är molekyler som är uppbyggda i grenar. Det leder till att grenarna hakar fast i varandra och luft finns emellan atomerna, vilket leder till att det kommer väga mer än vattnets + tablettens vikt tilsammans.

Material: glasbägare, mätcylinder, vatten, brustablett, våg

Genomförande: jag fyller en bägare med 100ml vatten och en brustablett och väger det. Sedan lägger jag i brustabletter i vattnet och väntar tills tabletten lösts upp helt. sedan väger jag lösningen igen och jämför vikten.

Resultat: vikten minskade när jag löste tabletten i vattnet från 182.06g till 181.69g. 

Slutsats: brustabletten innehåller kolsyra, vilket är koldioxid. När man löser tabletten i vattnet så stiger koldioxidmolekylerna uppåt och bildar bubblor, vilket är det man ser när det bubblar. När koldioxiden stiger uppåt så åker de sen ut i luften när de nått ytan och brustit, vilket ju är atomer som lämnar lösningen, alltså minskar antalet atomer, vilket gör att vikten minskar. 

När rostar det mest?

Vi tar tre bägare, den ena innehåller vatten, den andra vatten + saltsyra och i den tredje vatten + salt.

Vi putsar spikarna så de glänser och lägger en i varje bägare. Vilka kommer rosta mest?

Hypotes:

Jag tror att spiken som ligger i vatten + saltsyra kommer att rosta mest. Jag tror det eftersom jag tror att syran reagerar med järnet och bildar en kemisk reaktion, vilket leder till att det börjar rosta. Dessutom är syror väldigt "starka", till exempel kan surt regn ta sönder saker, bland annat sandstensstatyer i Grekland. Dessutom vet jag redan att surt regn reagerar med järn och gör att det börjar rosta. Alltså, syran och järnet bildar en kemisk reaktion som skapar rost.

Material: tre bägare, vatten, saltsyra, salt och tre spikar.

Utförande: putsa tre spikar tills det översta lagret av järn skrapats bort. Fyll sedan tre bägare med vatten, vatten + saltsyra och vatten + salt. Vänta några dagar och se sedan vilken spik som rostat mest.

Resultat:

Syfte: vi använder ju järn väldigt mycket till många olika saker, och det finns problem med att det rostar. Vi behöver då veta vilka ämnen som påverkar hur snabbt och hur mycket det rostar.

Slutsats: bägaren med salt och vatten rostade mest, sedan bägaren med bara vatten och till sist vatten och syra. När salt löses upp i vatten delas saltet upp och bildar laddade atomer, joner. De hjälper till med järnets reaktion med syre, och det är därför det går snabbare. Saltsyran fräter sönder spiken, men detta gör att järnatomerna inte särskilt lätt reagerar med syret, alltså är det "svårare", det bildas inte lika mycket rost. Min hypotes stämde inte, jag trodde att vatten + saltsyra skulle rosta mest, eftersom surt regn bildar rost. Däremot tänkte jag på att järn i havet rostar, med trodde fortfarande att syran skulle rosta mest.

Felkällor: vi bytte nu ut spiken som var i saltsyra, eftersom den inte rostade någonting alls, vilket förvånade oss. Spiken var inte likadan som de andra, därför kan det ha påverkat hur syran reagerade med järnet och skapar rost.

Saltlösning laboration

Vad vill vi ta reda på? 

Förändras vikten när man löser salt i vatten? Förändras volymen?

Uppgift: ta reda på om massan eller volymen förändras när salt löses i vatten, om volymen och vikten påverkas

Syfte: lära oss vad som händer när vi löser salt i vatten. Öva på att laborerar och skriva laborationsrapporter.

Hypotes: jag tror att saltlösningens vikt kommer vara densamma som vattnet och saltets vikt. Jag tror det eftersom det är fortfarande samma antal molekyler i vattnet + saltet som i saltlösningen, och eftersom molekylerna är det som väger så väger det då lika mycket. Jag tror även att volymen kommer vara densamma eftersom det ju är samma antal molekyler fortfarande, för att volymen ska ändras krävs det att det ska bli fler molekyler eller att de ska bli färre, vilket jag inte tror att det blir.

Material: tratt, sked två mätglas, sticka, våg, vatten och salt.

Utförande: vi mätte upp 10ml salt och 50ml vatten i två mätglas. Sedan vägde vi det tilsammans, och löste saltet i vattnet. Sedan vägde vi igen och tittade på volymen.

Resultat: volymen blev mindre från 60 ml till 55ml och vikten förblev densamma, 115,27g

Slutsats: volymen sjönk med 5 ml, men vikten förblev densamma. Jag trodde att volymen skulle vara samma, men den sjönk, däremot hade jag rätt i att vikten förblev densamma. Alltså, så påverkades molekylerna så att volymen sjönk. Vikten sjönk jättelite bara av det lilla vattnet som fastnade på staven eller handen. Volymen sjönk eftersom saltmolekylerna, natriumklorid, lade sig emellan vattenmolekylerna, i mellanrummet mellan molekylerna eftersom där finns luft. På så sätt får fler molekyler plats på lite mindre yta, bara att densiteten blir högre då det är fler molekyler, de sitter tätare. Saltet delar upp sig i joner när man löste upp de i vattnet, och på så sätt får de alltså plats närmre varandra och vattenmolekylerna. Alltså, på så sätt ökar volymen inte så mycket. Vikten ökade eller minskade inte, helt enkelt eftersom det är ju samma antal molekyler, vilket leder till att det väger lika mycket.

Felkällor: när jag utförde experimentet så spilldes lite vatten ut när vi blandade lösningen, och lite fastnade på handen och staven. Därför blev vikten inte riktigt 115,27g, utan ca 114,5g.

Fem olika sorters skålar

Lera - fördelar: det är väldigt lätt att forma, det är även väldigt miljövänligt då man inte släpper ut några farliga gaser eller liknande. Det isolerar även lite värme, och när man använder lera i krukor behåller det vattnet.

Nackdelar: färgerna är omiljövänliga, och hård lera går väldigt lätt sönder.

Användning : äta på(även porslin), krukor(till växter)

Plast- fördelar: plast är bra för att det håller väldigt länge. det är även mycket formbart eftersom man smälter ner plasten när man tillverkar saker. Man kan även återvinna plast genom att smälta ner det och forma det på nytt. Man brukar återvinna det till PET-flaskor. Man kan även åter inna det till fleece-tyg.

Nackdelar: plasten är oerhört omiljövänlig eftersom man använder olja för att göra det, vilket bidrar till växthuseffekten. Oljan ligger långt nere i marken, och när man borrar olja så kan det läcka ut i havet, vilket förorenar och förgiftar havet jättemycket, och dödar både djur och växter. Det finns inte heller hur mycket olja som helst, utan den tar slut.

Användning : plastlådor, ofta till mat eftersom ytan är helt slät vilket gör att matrester inte fastnar i den.

Tyg - fördelar: det är miljövänligt med ull då de varken släpper ut några gaser eller använder olika kemiska omiljövänliga medel. Det är även billigt med tyg., de är enkla att laga då man bara kan sy ihop de om den skulle gå sönder. När t.ex vattebhämtaren inte är fylld tar den väldigt lite plats.

Nackdelar: till vattebhämtaren kan man använda bomull, vilket är oerhört omiljövänligt då man släpper ut mängder av farliga gaser när man gör bomull. Den är även ostadig som skål.

Användning: man kan göra tygpåsar av det som man i fjällen hämtar vatten med. De kallas för vattenhämtare. Man kan även göra tovade skålar.

Papper

Användning: man kan göra engångsmuggar, vika små korgar med hjälp av origami som kan hålla uppe lätta saker, och pappersformar till bl.a kanelbullar.

Fördelar: man kan återvinna papper relativt lätt genom att blöta ner det och platta ut det igen. Det är även bättre för miljön än till exempel plast.

Nackdelar : man måste hugga ner träd vilket leder till att djur förlorar sina hem och mat, vilket i sin tur leder till att djuren dör, vilket ger en brist i näringskedjan som gör att andra djur i sin tur inte får mat. Det är inte heller så bra med papper för vätskor eftersom det behöver en tätande hinna för att det inte ska läcka. 

Metall

Användning : man kan använda metall som en kastrull, ett durkslag, en metalltermos att behålla värme i.

Fördelar : det är väldigt hållbart, alltså håller det väldigt länge. Det leder även värme väldigt bra, vilket är väldigt bra i t.ex kastruller.

Nackdelar : Det kan rosta, det väger även ganska mycket.